Hejhej!
Är hemma från pappas jobb nu och har precis ätit middag.
Just skypat med Ebba om imorgon då jag ska till hennes landställe. Det ska bli superkul verkligen, det ända är bara att.. jag har haft svårt att sova borta sen jag var liten, det kanske låter helt barnsligt,men ni får tycka vad ni vill om det :( Det har egentligen inte varit att jag längtat efter mamma och pappa. Det har varit att jag haft väldigt svårt att somna på kvällarna även om jag är hemma. Jag har kunnat ligga uppe i flera timmar utan att få en blund. Och när jag fått så hemma så har mamma hjälpt mig och så. Så varje gång jag sover hos en kompis så är jag alltid orolig att detta ska hända och jag ska ligga vaken hela natten. Och det är skit jobbigt,jobbigare än vad man tror. Då kan man lixom inte se framemot att sova över hos någon för man är så himla orolig över det där lilla ögonblicket när man ska somna. Egentligen är det inte alls en stor grej. Man ska bara sluta ögonen och sen sover man och vaknar nästa morgon. Men om det nu är så som jag kan få så är det så jobbigt. Så här hade jag nästan varje dag i fyran. Jätte jobbigt att gå till skolan dagen efter helt trött. När jag inte kan somna och ligger där i min säng och verkligen försöker så blir jag stressad på något konstigt sätt,
"jag tänker imorgon är det skola,"
"måste vara pigg,"
"jag är den ända vakna i huset,"
"jag är bara vaken,"
"kommer aldrig kunna somna! ,"
"vad ska jag göra!"
"Hjälp mig! ,"
"Kommer jag någonsin kunna somna inatt?"
"Mamma vakna! "
"klockan tickar"
Asså ni fattar nog inte hur jobbigt det är. Låter säkert inte alls jobbigt, bara barnsligt. Men det är mycket bättre nu och så. Men så varje gång jag ska sova borta så får jag dem här tankarna och blir stressad och när jag får de här tankarna och blir stressad, det är då det inte går att somna, men då brukar jag tänka så här,
"alla sover inte,"
"inte marsvinen,"
"inte dem i usa,"
"vad gör det om jag är trött imorgon?"
"Jag kan ju ligga här och vara vaken,"
"någon gång somnar jag ju,"
"jag kan ju ta upp mobilen"
och samtidigt som dem "bra" tankarna går i huvudet så snurrar de "dumma" tankarna runt. Men tillslut somnar jag och vaknar upp nästa dag och är glad och pigg! Så först när det inte går att somna så är det då jag vill att mamma ska vara där och vara vaken med mig. Men så om jag ska på något läger så tänker jag inte på det roliga utan på det jobbiga som kan hända när jag ska sova. Åhh så jobbigt!
Det här började redan i 4an men som sagt så är det bättre nu men inte helt bra än. Hoppas att de här tankarna snart går över och att inte jag får de här tankarna på Ebbas land. Men jag vet ju att jag kan väcka henne, hon är ju trots allt min allra bästa vän ♥♥♥
Aja ni får tycka vad ni vill om det här! Men så här har jag det!
Nu skrev jag verkligen av mig, skönt! Men haha om ni läste allt så vet ni verkligen hur jag har det ibland..
Ni som orkade läsa allt , tack ♥
Aja!
Men vi hörs snart igen ♥
Puss! ♥
Never give up!
